Väldigt bra skrivet!
Det är rätt så underligt.
De tårar jag trodde var oändliga, torkade faktiskt ut.
Det ansiktet jag lovade att aldrig glömma, har börjat suddas ut.
De känslor jag tyckte var så starka, har nu börjat svalna.
Det jag trodde jag behövde mest i livet, klarade jag mig visst utan.
All den sorg jag trodde skulle vara i en evighet, hittade faktiskt ett slut.
De tårar jag trodde var oändliga, torkade faktiskt ut.
Det ansiktet jag lovade att aldrig glömma, har börjat suddas ut.
De känslor jag tyckte var så starka, har nu börjat svalna.
Det jag trodde jag behövde mest i livet, klarade jag mig visst utan.
All den sorg jag trodde skulle vara i en evighet, hittade faktiskt ett slut.
Kommentarer
Trackback